
Pistill. Ett ganska oskyldigt ord från biologilektionen – eller kanske inte? Blommornas värld är full av fortplantning, lockelser och sinnrika sätt att föra livet vidare. Och tittar vi lite närmare finns det faktiskt flera spännande paralleller mellan blommans pistill, människokroppen och vår sexualitet. Följ med på en liten botanisk utflykt bland blommor, kroppar och lust.
Vi börjar där biologiläraren förmodligen hade velat att vi började.
Pistillen är blommans honliga fortplantningsorgan och sitter vanligtvis centralt placerad i blomman. Den består av tre huvudsakliga delar: märket, stiftet och fruktämnet.
Märket är den del som tar emot pollen. Pollenkornet kan sedan bilda ett pollenrör som växer genom stiftet ner mot fruktämnet, där blommans fröämnen finns. Om befruktning sker kan frön börja utvecklas och hos många växter utvecklas även fruktämnet vidare till en frukt.
Kort sagt: pistillen spelar en ganska central roll när många blomväxter förökar sig.
Och redan här börjar biologilektionen låta aningen mer spännande än vi minns den.
Sexuell fortplantning är förstås långt ifrån något som bara förekommer hos människor. Naturen är full av avancerade strategier för att gener ska mötas och nytt liv ska kunna uppstå.
Blommor använder färger, former och dofter för att locka till sig exempelvis bin, fjärilar och andra pollinatörer. När ett djur besöker en blomma kan pollen fastna på kroppen och sedan föras vidare till nästa blomma.
För blomman handlar det förstås inte om upphetsning eller njutning på det sätt vi människor upplever det. Men sett med mänskliga ögon är det svårt att inte hitta något lite sensuellt i hela föreställningen.
Doft. Beröring. Lockelse. Nektar. Fortplantning.
Naturen är kanske inte prydast i världen.
Blommor har länge använts som symboler för bland annat kärlek, fertilitet, skönhet och sensualitet.
Och det är kanske inte så konstigt.
Vissa blommors former kan påminna om delar av människokroppen och framför allt om vulvan. Kronblad som öppnar sig, mjuka former och en pistill placerad i mitten gör att associationerna ibland kommer nästan av sig själva.
Även vårt språk är fullt av liknande bilder.
Vi kan tala om att någon ”blommar ut”, om en kärlek som ”står i blom” och om något som befinner sig i sin ”knoppande” början.
Blomman har helt enkelt blivit en naturlig metafor för sådant som växer, öppnar sig och utvecklas.
Och det gäller även vår sexualitet.
Det kan vara lockande att jämföra pistillen direkt med klitoris, men rent anatomiskt är de naturligtvis helt olika saker.
Pistillen är en del av en växts fortplantningssystem. Klitoris är däremot ett mänskligt organ vars främsta kända funktion är sexuell njutning.
Men det finns ändå en rolig parallell.
Det vi ser på utsidan är nämligen bara en del av historien.
Den synliga delen av klitoris – klitorisollonet – är betydligt mindre än hela klitoris. Stora delar fortsätter inuti kroppen och omfattar bland annat klitoriskroppen och två skänklar som sträcker sig nedåt på vardera sidan.
På samma sätt är den synliga delen av en blommas pistill bara en del av ett större system som fortsätter längre ner i blomman.
Två helt olika konstruktioner – men båda betydligt mer avancerade än de först kan verka.
Här blir människans sexualitet extra intressant.
Klitoris innehåller mycket nervrik vävnad och spelar för många en central roll för sexuell njutning och orgasm. Trots detta har kunskapen om klitoris historiskt fått förvånansvärt lite utrymme.
Många känner till den lilla synliga delen men betydligt färre känner till hur stor del av klitoris som faktiskt finns inne i kroppen.
Det är också en bra påminnelse om att sexuell njutning inte behöver handla om penetration.
Smekningar, vibrationer, tryck och annan stimulans kring klitoris och resten av vulvan kan vara minst lika viktigt – och för många betydligt viktigare.
Här måste vi förstås skilja människan från blomman.
Blommans fortplantningsorgan finns där för reproduktion. Människans sexualitet är betydligt mer komplicerad.
Vi har inte sex enbart för att skaffa barn.
Sex kan handla om njutning, närhet, nyfikenhet, bekräftelse, avslappning, lek och intimitet. Vi kan utforska våra kroppar själva eller tillsammans med någon annan – helt utan att reproduktion över huvud taget finns med i bilden.
Kanske är det just där människan tar ett rejält kliv bort från rabatten.
För oss kan sexualiteten få finnas helt enkelt för att den känns bra.
Det kanske finaste vi kan låna från blommornas värld är därför inte själva fortplantningen, utan bilden av att få blomma ut.
Sexualitet behöver inte följa en särskild mall. Vad som känns skönt, spännande eller intimt varierar från person till person – och kan dessutom förändras genom livet.
För någon handlar utforskandet om att upptäcka vad den egna kroppen tycker om. För någon annan kan det vara att prova en vibrator, ett nytt glidmedel eller en annan typ av stimulans. Och ibland handlar det bara om att våga prata mer öppet om lust och önskemål tillsammans med sin partner.
Nyfikenhet är en ganska bra början.
…behöver du inte bara tänka tillbaka på biologilektionerna.
Tänk på blomman som något betydligt mer intressant: en liten påminnelse om hur fascinerande fortplantning, kroppar och sexualitet faktiskt är.
Naturen har sina pistiller, pollen och kronblad.
Vi människor har våra kroppar, vår fantasi och vår förmåga att njuta.
Och kanske har vi alla rätt att blomma ut lite oftare. 🌸














